Östersjön var en del av det politiska maktspelet och stridskrafter från både Nato och Warszawapakten kränkte svenskt territorium då och då. I sovjetiska ögon var Sverige och Finland närmare Nato (alla vapensystem var anpassade till Nato-standard) men officiellt var länderna neutrala. Sverige spionerade även på Sovjet via signalspaning och delade med sig till Nato. I Sovjetunionens ögon var Sverige ett Nato-land även om vi försökte framställa oss som neutrala.
Efter kalla kriget och Sovjetunionens fall kändes ett Natomedlemsskap inte som aktuellt då Sverige inte hotades militärt och Ryssland kämpade med att anpassa sig till marknadsekonomi. Även om tiden runt fallet var turbulent och att den osäkra situationen skulle kunna mynna ut i en väpnad konflikt blev det relativt lugnt internationellt även om det var våldsamheter som utspelade sig i vacuumet som uppstod efter Sovjet. Sedan följde en period där Ryssland inte hade ekonomiska resurser att kunna utgöra ett hot under en lång tid.
Successivt har Ryssland åter börjat rusta militärt och antagit en aggressivare roll, genom proxykrig i Syrien och delar av Afrika. En ökad militarisering har skett i Ryssland och Ryssland har tagit territorier från Ukraina, både Krimhalvön och delar av regionerna Donbass och Luhansk.
Motivet till det ryska angreppskriget var att Ryssland fruktade att Ukraina närmade sig både Nato och EU. Istället för att ha en avskräckande effekt har det fått Sverige och Finland att definitivt närma sig Nato, så att det hela har fått en motsatt effekt. Sucks to be you, Vladimir Putin!
Austin Powers-versionen må vara ond, men han är i alla fall roligare än denna version.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar