Kontraproduktivt buffertarbete

Under hela kalla kriget utgjorde neutrala länder i Europa en buffert för att förhindra att Nato och Warszawapakten skulle stå "öga mot öga". På gränsen mellan Väst- och Östtyskland fanns det ingen buffert och det samma gällde i den då delade staden Berlin. Annars fanns det neutrala stater, som Sverige, Finland, Schweiz och Österrike, som låg som en fredad zon mellan de två stora blocken. Det hände att det kalla kriget blev varmare, som under Luftbron till Berlin eller Kubakrisen, men även om det ibland var mycket nära kunde ändå ett kärnvapenkrig undvikas. Hade det blivit verklighet hade världen sett helt annorlunda ut än vad den gör idag. 

Ryssland vill fortfarande undvika att ha Nato-länder som gränsar till Ryssland men för t ex baltstaterna är Nato en garant för att de inte skulle falla offer för en rysk offensiv, i alla fall inte utan att det skulle få stora konsekvenser för Ryssland. När Ryssland angrep Ukraina, för att förhindra ett ukrainskt EU-medlemskap och/eller Natomedlemskap samt att man ville avsätta den demokratiskt valda regeringen i Ukraina med en mer ryssvänlig regim, var det för att "freda sig". Nu fick kriget en motsatt effekt på så sätt att Finland beslutade sig för att gå med i Nato. Sverige, som tidigare inte vågat ansöka (dels för att inte sätta Finland i en svårare sits) har beslutat sig för att göra samma sak. 

Nu har Sverige och Finland, i sovjetiska och senare ryska ögon, aldrig varit neutrala. Om man ser till svenska vapen och vapensystem har de alltid varit i linje med Nato-standard och sett till hur svenska försvaret är uppbyggt så väntas fienden alltid att komma från öster. Vi har ju, under kalla kriget, ägnat oss åt signalspaning (läs spionerat) på Sovjet och delat med oss av informationen till Nato-länder. 1952 lyfte en DC3:a från Bromma flygplats för att spionera på en stor marinövning som Sovjetunionen gjorde i Östersjön. Planet sköts ner av sovjetiskt jaktflyg, även om Sovjetunionen förnekade detta. År 2000 började man att åter söka efter planet och man hittade det tre år senare. Planet bärgades och finns nu utställt på Flygvapenmuseum i Linköping.

Efter att DC3:an försvunnit skickades ett sjöräddningsplan, typ Catalina, ut för att leta efter det försvunna planet. Även det planet blev beskjutet av sovjetiskt flyg och nödlandade på havet för att bli räddade av ett västtyskt handelsfartyg. Det gav upphov till den så kallade "Catalinaaffären" (Bildkälla jallai.se)